Tassar
Hundens trampdynor är normalt mjuka och elastiska. På vintern påverkas 
tassarna negativt av väg- och gatusaltet. Under jaktsäsongen slits jakthundarnas 
tassar, och det blir ofta sprickor och sår, som smärtar. Huden mellan trampdynorna
är känslig och blir lätt irriterad. Fuktiga och smutsiga tassar angrips lätt av 
bakterier och svampar. S.k. boxersjuka (furunkulos) lokaliseras ofta till tassarna (interdigital pyodermi).
Klorna ska hållas väl klippta. Det är viktigt att du börjar klippa klorna på valpen tidigt.
Det är bra för då vänjer du valpen vid att bli hanterad. Men det är också bra därför att ju längre klon växer,
desto längre ut i klon följer den blodrika pulpan med. Risken ökar alltså, att du klipper i pulpan då vid nästra tillfälle. 
Det blir också svårare att senare hålla en lagom klolängd. Köp hem ett stop bleeding pulver från välsorterade Zoo affärer eller veterinärkliniker, är ett super bra pulver som stoppar blödningen direkt om du av misstag råkar klippa får långt in.
Symtom – hälta – såriga trampdynor:
– tunn, sliten trampdyna, hunden ömmar vid tryck på trampdynan 
– rodnad och irriterad hud mellan trampdynorna hunden biter och nopprar sig i tassen och mellan
trampdynorna, hunden slickar oavbrutet sina tassar.
Kontakta veterinär  vid djupa skärsår i trampdynorna, vid sår och bölder i tassen ,vid påtagligt irriterad hud mellan trampdynorna – vid bruten klo.
Håll trampdynorna mjuka och smidiga med hjälp av någon tassalva.  (försvarets gröna läppsalva är superbra !)
Skölj rent med ljummet vatten och torka torrt efter smutsiga promenader. 
Håll klorna väl klippta – använd klotång. Vänj valpen med kloklippning tidigt, annars får du betala det senare då hunden inte vant sig och inte kommer att ligga still och låta dig klippa klorna. (hundar är liksom oss kittliga)
Klipp bort pälsen i jämnhöjd med trampdynorna. Klipper Du ner för djupt mellan trampdynorna,
kan det skapa klåda och irritation hos hunden. Det blir lättare att hålla tassen både torr och ren vilket också 

minskar risken för svamp- och bakterieinfektioner. Använd vid behov en halskrage, som hindrar hunden att slicka på och bita i tassarna.

Tass-salva:

Försvarets Hudsalva (grön förpackning)

Tannin 10 % i olja (Tassolja),
ATL Tassvax SPECICARE, (ej apoteksvara).

Desinfektionsmedel:

Bensoylperoxidshampo eller

Etiderm medicinskt schampo
(används ibland vid irritationer mellan trampdynorna )

Jodopax Hud och Sår

Natriumklorid spolvätska (kokat vatten med salt, kan göras hemma)

VETRIDERM Hudrengörare, spray

VETRIDERM Klorhexidin-Schampo.

Blodstillande medel:

Klip-stop

Lapispenna

Stop-bleeding, pulver (bäst och enkelt)

Hälta

Så gott som alla hundar råkar någon gång ut för hälta. Hälta är ett tecken på, att hunden har ont.

Rasta inte hunden mer än nödvändigt, när den är halt. Försök att ta reda på orsaken. 

Var speciellt vaksam på valpar/unghundar, som drabbas av hälta till och från, eftersom detta kan kan tyda på allvarliga ledförändringar. De bör röntgenundersökas. Gamla hundar kan halta p.g.a. stelhet i leder och senband. Infektioner, muskelsträckningar, sårskador, benbrott, vrickningar m.m. kan också ge hälta. Undersök om det finns sår eller främmande föremål i trampdynor, tassar, klor och klofästen. Böj lederna. Kläm och känn på senor, ben, muskler och leder. Låt hunden vila. Ge inte hunden smärtstillande medel utan att rådfråga veterinär.

Analsäcks-inflammation    

Analsäckarna hos hunden är två körtlar, som sitter på vardera sidan innanför ändtarmsmynningen. Dessa körtlar producerar ett illaluktande sekret. Det händer, att de blir inflammerade och täpps till, så att de inte kan tömmas normalt av hunden själv. Sekretet ansamlas då, och en infektion kan uppstå. (man kan märka detta på hund om hen åker på rumpan och upplever klåda). Problemet återkommer ofta hos vissa hundar. Kontakta veterinär – vid kraftig analsvullnad – vid bölder i närheten av analöppningen – när du har svårt att ordna det själv.

BEHANDLINGSRÅD

Var observant. Tvätta runt analöppningen med ljummet vatten eller desinfektionsmedel.
Du kan själv tömma anal säckarna genom att med tummen och pekfingret (”kl. 7 och kl. 5”)
trycka infrån och utåt – som om du klämmer ut en finne. Lättast är att stå över hundens bakdel,
håll upp svansen och använde höger eller vänster hand för att tömma säckarna. Använd en pappersnäsduk som skydd alt stå i duschen, när du trycker på körtlarna. Tvätta rent efteråt.

Apotekets råd :

Behandla i 3-4 dagar med ett lämpligt desinfektionsmedel tex.

• Hibitane obstetrisk creme 1 %

Våt – fukteksem

En lokal hudinflammation som är fuktig, varig och luktar unket. Eksemen kan vara placerade på olika ställen på hundens kropp men mest förekommande är kring  kind – hals – öra. Man upptäcker det oftast genom att pälsen klibbar ihop sig och huden under är röd och irriterad. Det kan uppstå året runt, men är mer vanlig under årstider då vädret är varmt eller fuktigt. Har du en badglad hund ska du vara noga med att torka hunden torr mellan baden och inte låta den ligga blöt i bilen. Om din hund drabbats av våteksem, blöt upp den ihop klibbade pälsen med Alsolsprit och klipp sedan försiktigt bort håret på och runt eksemet. Tvätta sedan med Alsolsprit och smörj med receptfri hydrocortisonkräm flera gånger per dag. Eller använd zinkpasta för barn. Blir det inte bättre eller sprider sig, kontakta din veterinär, din hund kan behöva annan salva eller en antibiotikakur.

Tandsten

Tandsten är en brunaktig beläggning på hundens tänder som oftast ökar med stigande ålder och brukar orsaka dålig andedräkt och inflammerat tandkött. Hundar som enbart äter ”mjuk” mat löper en ökad risk för tandsten och tandköttsproblem. Har hunden drabbats måste beläggningen avlägsnas annars finn stor risk att det blir inflammerat tandkött som leder till tandlossning och dyra veterinärkostnader. Be din veterinär visa dig hur detta går till. Man kan genom regelbunden tandborstning och genom att låta hunden få tugga på t.ex. ”gröna tuggben” alt Dentastick (det sistnämnda är jag dock osäker på hur mycket det kan hjälpa, men mina hundar älskar dom) förebygga tandstensproblem. (köps i hundaffärer, Dentastick billigast på ÖB) Om tandköttet är rött och lättblödande kan man köpa Ascoxal tabletter på apoteket.


Lös upp en 1/2 tablett i en matsked med vatten.
Tag sedan en bomullstuss och blöt i lösningen och gnugga sedan försiktigt
tandköttet på de drabbade ställena.

Magproblem

Orsakerna till mag – och tarmlidande som oftast visar sig genom kräkning och diarré kan orsakas av t.ex. snabba foderbyten, olämplig kost, tarmvred, infektion, stress m.m. Har hunden blodiga diarréer eller kraftiga kräkningar som inte ger med sig, ska du omedelbart uppsöka veterinär, då hunden snabbt kan bli uttorkad. En frisk hund har ett vätskebehov (genom mat och vatten) som ligger på ca 0,5 dl vätska per kilo kroppsvikt och dygn. Vid kräkning, diarré, och varmt väder ökar hundens vätskebehov. Vid diarré och kräkningar kan du prova att sätta hunden på diet.

Behanding 

Dag 1: Låt hunden vara utan mat i minst 24 timmar. Köp Canicur eller Diarsanyl hos veterinär och Apoteket, ge
det tillsammans med lite ris avkok. Hunden ska ha fri tillgång till friskt vatten.

Dag 2: Får hunden behålla vätska samt risavkok gå vidare till dag 3 alt dag 1. (om osäkerhet kontakta veterinär)

 Dag 3: Ge små portioner, flera gånger per dag, bestående av 3 delar välkokt ris + 1
del kokt fisk eller fiskbullar

Dag 4: Fortsätt enl. dag 3, men öka sakta portionsstorlekarna. Går detta bra
och hunden får behålla maten, kan man efter ett par dagar successivt börja
blanda in det ordinarie fodret.
Har hunden återkommande problem (menar då inte i typ i 3 veckor utan halvåret till året) bör man söka
hjälp för att utreda vad som orsakar dessa. Idag finns det att köpa special framtaget
foder avsett för hundar med känsliga magar.

Jag hade en tik som en vinter åkte på mag – och kräksjuka som vi människor kan drabbas av, och då krävdes vård inom två tre dygn då tiken kräktes efter att hon till och med bara drack vatten! hon höll på att torka ut. Det hon behövde var dropp för att kunna överleva och få energi. 

Mag och tarmkatarr

Kan orsakas av virus eller bakterieinfektioner. Inälvsparasiter. Kolla alltid först efter inälvsparasiter, innan annan behandling sätts in. Olämplig utfodring eller snabba foderbyten är vanliga orsaker. För mycket mat, kan vara en orsak.


Kontakta veterinär om:
– valp har diarré eller kräks.

(Valpen drabbas lätt av vätskeförlust när den kräks eller har diarré.)

– om en hund inte får behålla vätska

– vid blodig avföring

– vid diarré hos vuxen hund i mer än en vecka

– vid undertemperatur, dvs. under 38 grader

– vid temperatur över 39 grader

– om hunden är allmänpåverkad

Förhudskatarr

Många hanhundar drabbas av förhuds-katarr. Den uppstår genom förändring av bakteriefloran, som finns normalt under förhuden eller i förhudssäcken. På vissa hundar vill förhuds-katarr ofta komma tillbaka.


Typiska symptom:

– hunden slickar sig ofta kring förhuden illaluktande,
– gult sekret uppträder rikligt kring penis.

Spola förhuden noggrant med desinfektionslösning, så snart du märker, att en
förhuds katarr är på gång. (Natriumklorid – koka vatten och salt, låt svalna) Det är viktigt att lösningen tränger ned i botten på hudvecket.


Vid en kraftigare infektion blir området rött och irriterat.

Kontakta veterinär om hunden är påtagligt irriterad – om svullnad uppstår om
egna åtgärder inte hjälper efter 4-5 behandlingar.

Desinfektionslösningar:

• Hibitane obstetrisk creme 1 %

• Väteperoxidiösning 3 %

• Jodopax vet. Till bruksfärdig lösning späds 4 ml med l liter vatten.

• Jodopax Hud och Sår

• Förhudsrengöring, (ej apoteksvara).

De bruksfärdiga desinfektionslösningarna förs med en doseringsspruta in under förhuden.

Behandlingen upprepas 4-5 gånger med några dagars mellanrum.

En del av dessa produkter sälj på Apoteket.


Sårskador.

Kan vara olika, beroende på hur de har uppkommit och hur de ser ut. Det kan vara sticksår, skärsår, krossår, bitsår, skottsår eller liggsår. Om såret glipar, kan det behöva sys för att underlätta läkningen. Detta måste då göras inom ett dygn. Sticksår kan vara djupa, se till att inte något litet föremål- tex. en sticka – blir kvar nere i såret som kan orsaka infektion.

Skärsår: 

blöder ofta kraftigt. Se upp med pulsåderblödningar. Om pulsåderblödning
uppstår, måste du lägga ett tryckförband.


Krossår:

orsakas ofta av slag eller yttre våld, som har krossat vävnaden under.
Kontrollera att något föremål inte har fastnat i såret.


Bitsår

efter bett från en annan hund medför ofta stor infektionsrisk. Såret i huden
kan se litet ut, men skadan kan vara mer omfattande, än den ser ut på ytan.


Skottsår

kan ge omfattande skador i underliggande vävnad, utan att såret ser illa ut.
Skottsår kräver i regel alltid veterinärvård.


Liggsår

bildas ibland på armbågarna hos framför allt tyngre, gamla hundar,
som ligger mycket på hårt underlag.

Tecken på infekterade sår

Rodnad, värme, lokalt ökad puls, svullnad , feber, varbildning                                                                         

Kontakta veterinär:

– vid glipande sår, 

– som måste sys ,

– om såret är infekterat , 

– om en sårficka bildats

– om såret sitter nära ett öga, vid skottskada

– vid spontant uppkomna sår på hundens huvud eller länd.

Att tänka på allra först vid sårskador. Tvätta smutsiga sår med tvål och vatten, om du inte har sårtvättmedel. (Natriumklorid) Undvik pulver och salva i färska sår – rengör bara.

Kontrollera såret, så att någon sårficka inte har bildats. Lägg eventuellt ett luftigt bandage. Luft krävs för att få såret att läka. Låt inte hunden slicka på såret. Använd i så fall en krage. (köps hos vet)


Till sårtvätt:

Jodopax Hud och Sår

Jodopax vet

Klorhexidin, lösning

Natriumklorid spolvätska

Väteperoxidiösning 3 %

Vid liggsår:

Calmuril, kräm lO %

Salicylsyrevaselin, salva 2 %.

Vid små sår:

Klorhexidin, puder

LHP, antiseptisk kräm.

Ögon

Hundens ögon skyddas av tre ögonlock. Det tredje ögonlocket (blinkhinnan) sitter i ögonvrån och syns knappast. Vid ögon irritation eller ögonskada kan hinnan delvis täcka ögat. Ögonbesvär är vanligt hos hundar. Hundraser med grunda ögonhålor som pekinges och mops är mer utsatta för vissa ögonbesvär. Inflammation i ögats bindhinna (konjunktivit) är en vanlig ögonsjukdom, som förekommer hos många hundraser. Kronisk konjunktivit förekommer mest hos raser med hängande undre ögonlock som spaniel, S:t Bernhard, blodhund m.fl. Jag hade en tik som vid vissa tillfällen fick sk. Sherry Eye, den tredje ögonlocken ”trillar ner” i ögat som en jätteliten ärta, detta försvann rätt snart efter att jag gett henne lite kräm av Noviform 5% som jag förvarade i kylen och inhandlade på Apoteket. (krämen är super bra som generell ögonkräm, inte enbart för behandling av Sherry Eye)


Symtom

– slem eller varliknande flytningar

– röd eller svullen bindhinna, smärta och ljuskänslighet

– rinnade ögon förekommer relativt ofta, speciellt hos långhåriga raser såsom Havanaiser.

Orsaken kan vara felplacerade ögonhår eller långa hårstrån från pannan, vilka irriterar ögonen.


Kontakta alltid veterinär innan du sätter igång med egen behandling

– vid skador i ögat eller dess närhet

-vid felplacerade ögonhår.


Allmänna råd

De långa håren, som kan irritera ögonen, klipps eller hålls ifrån ögonen med en rosett.
Tvätta bort intorkat sekret kring ögonen. (OBS enbart med Natriumklorid, sårttvätt) För att ta bort smuts eller intorkat sekret  kan du badda med ljummet vatten eller t.ex.


ACO ögonvatten

Ögondusch

Ögonbad för hund.

Ormbett.

När hundar blir ormbitna, träffar bettet oftast nospartiet eller tassarna. Känsligheten för ormbett varierar starkt. Tar bettet i ett blodkärl, blir hunden mera påverkad. På bett i munnen eller i halsen kan hunden reagera kraftigt med svullnad och svårighet att andas. Inom någon timme svullnar vanligen bettstället kraftigt och blir ömt och ofta blå-rött.En efterreaktion kan uppstå inom ett par dygn efter bettet. Den orsakas av vävnadssönderfall och infektion vid bettstället. Den reaktionen kan vara direkt livshotande.


Allmänna råd

Håll hunden i stillhet

Kyl ner bettstället

Vid ormbett sätts oftast kortison- och penicillinbehandling in.
Om du har långt till veterinären eller om du vistas i ormrika områden, är det lämpligt
att ha kortisontabletter (t.ex. betapred, receptbelagt) i beredskap hemma.
Rådgör med en veterinär om detta.

Kontakta veterinär – alltid vid ormbett.

OBS LÄS DETTA :Agria sjukdomar och skador

Fästingar

I Sverige förekommer det en mängd olika fästingarter, men den allra vanligast förekommande är den ”vanliga fästingen” (Ixodes ricinus) När du varit ute, går du igenom hunden och plockar bort de fästingar du ser krypa i pälsen och på huden. Om fästingen hunnit bita sig fast, ta ett stadigt tag, utan att klämma, runt fästingens mundelar. Drag sedan rakt ut och försök att även få med mundelarna ut, då dessa annars kan orsaka en lokal infektion. Ta bort fästingen så snart du lokaliserat den, då chansen för smitta ökar ju längre den får sitta. Förr så fanns det många knep om hur man bäst fick bort en fästing. ”Vrida motsols,  smörja med fett/margarin ansågs vara säkra tips, men eftersom inte mundelarna är gängade och fett kan få den att ”må illa” och spruta in maginnehållet i såret, så är det bäst att ta bort den med fästing borttagare.

Fästingplockare går att köpa på t.ex. Apoteket.

Fästingen kan vara bärare av flera olika bakterier som kan orsaka sjukdomarna som t.ex. borrelia, TBV och ehrlichios hos både hund och människa. De områden som förut var mest drabbade av sjukdomsbärande fästingar var
ostkusten, runt Stockholms trakten, Öland och Gotland. Numera finns de i nästan hela landet, utom i norra Sverige.


Behandling: 
Om du misstänker att din hund har smittats av någon fästingburen sjukdom ska
du kontakta veterinär för provtagningar och behandling. Det finns dock en del
du kan göra för att skydda din hund mot smitta. Preparat såson Exspot vet. och Frontline
hittar du på Apoteket.

Vill du inte använda dessa preparat utan försöka dig på mer natur och hundvänliga metoder.

Kan även koka ihop ett medel bestående av:

1 liter vatten

½ burk Timjan

½ burk rosmarin

Koka ihop och låt svalna. Ca 1 timme. Sila sen bort örterna, pressa i saften av 1 citron.

Förvara i kylskåp och spraya på hunden när ni skall ut i skog och mark. Har själv inte provat!


Hundloppor

Hundloppan är ganska ovanlig i mellan och norra Sverige, men är desto vanligare i södra Sverige. Det är ganska svårt att få syn på de små, då de lever till stor del i hundens omgivning. De är ca 1,5 – 4mm långa, sammanpressade från sidan, inte helt olika en äpplekärna på högkant, och ”simmar” snabbt igenom pälsen. Hunden får klåda och kan även utveckla allergi mot loppbetten. Andra loppor som t.ex. igelkottsloppor och fågelloppor kan mellanlanda på hunden, men dessa är oftast mycket lätta att bli av med. Den riktiga hundloppan kan vara svårare att bli av med då äggen/larverna kan överlevai minst ett år i väntan på ett lämpligt offer.

Program vet.
– tabletter som fungerar som p piller för lopporna,
– Tigusspray är bra att behandla hundens omgivning med och det går även att spraya
direkt på djuret,
– Dermocan och Canitex schampo att bada hunden i.
– Exspot vet. spot on, Frontline, Frontline spray.
– Sebacil vet. ( receptbelagt) koncentrerad lösning att bada hunden i .

 

Löss

Dessa små hyresgäster är desto vanligare runt om hela landet och finns i två varianter, dels pälsätande lus  och blodsugande lus. Lusen är ljusbrun och ca 1 – 2 mm lång. De smittar lätt från hund till hund, och det är inte ovanligt att de startar en liten epidemi bland hundar som umgås med varandra. Lusen är mycket mer stillsam än loppan och lever hela sin livscykel på hunden, både som ägg (gnetter) och vuxen. Hunden får klåda och är det frågan om pälsätande lus blir också pälsen tunn.


Re
ceptfri behandling

– Dermocan och Canitex schampo att bada hunden i,
– Tigusspray till hunden och dess omgivning.
Receptbelagda medel: som för loppor.

 Mjällkvalster

Det är ett litet kryp (ca 0, 5 – 1 mm) som lever av avstött keratin (hudavlagringar) på hundens hud. Ett angrepp syns tydligast genom att hunden får rikligt med mjäll, speciellt på bakdelen av ryggen. misstänker man att hunden drabbats av mjällkvalster, fastställs detta säkrast med ett skrapprov hos veterinären, som också ger råd om lämplig behandling.

Behandling: Kontakta veterinären

Noskvalster

Allmänt: Angreppen av noskvalster (Pneumonyssoides caninum) har ökat under det senaste decenniet. Kvalstret kan drabba alla hundar. Det är ett vitaktigt kvalster, som lever inuti hundens bihålor. Under gynnsamma förhållanden kan kvalstret även leva utanför värddjuret en viss tid.Naturlig storlek: 1 mm.

Symptom: 
– reverterande nysningar – hunden ”snorar bakåt/inåt”.
– Jakt- och spårhundar förlorar ”plötsligt” spårförmågan.


Smitta: Noskvalster smittar direkt och eventuellt också indirekt.

Diagnos och behandling: 
Kontakta veterinär för att få hjälp med diagnosen. Receptbelagd medicin krävs.
Ett licensläkemedel – Interceptor, tabletter, (receptbelagt) används mot denna parasit.


Öronskabb
,

som orsakas av skabbdjuret Otodectes cynotis, kan ge öroninflammationer. Rävskabb, som orsakas av skabbdjuret Sarcoptes scabiei, ger intensiv klåda. Hårsäcksskabb, som orsakas av skabbdjuret Demodex canis, ger hårlöshet

 

Rävskabb

är numera en vanlig åkomma på våra hundar och finns Över hela landet. Den smittar både direkt dvs. från räv till hund eller från hund till hund – och indirekt. Jakthundar kan tex. smittas i skogen i ett gryt eller i nedsmittade hundkojor. Angripna rävar söker sig gärna till bostäder för att söka föda. Därmed ökar också smittorisken för vanliga sällskapshundar. Rävskabb kan också tillfälligt smitta till människa, men rävskabbdjuret kan inte föröka sig där utan orsakar endast tillfällig klåda. Skabbdjuret kan inte ses med blotta ögat utan bara i mikroskop. Djuret borrar gångar i överhuden för att lägga sina ägg där och orsakar då en intensiv klåda. Utvecklingen från ägg till vuxet skabbdjur tar 2-3 veckor. Det vuxna skabbdjuret lever sedan i 3-6 veckor, oftast hela tiden i samma värddjur. Utanför sitt värddjur kan det leva i upp till 3 veckor i en annan miljö. Skabbdjuren är mycket tåliga mot kyla. 

Symptom: 
– Klåda hudförändringar, till en början ofta på öronkanterna, haser och armbågar
och senare i ansikte, på ben, tassar och buk. Rodnande hud med röda knottror.
– Håravfall.
– Sträv och glanslös päls.
– Hudinfektioner p.g.a. rivsår och förtjockad hud ”hunden ser plågad ut”.

 

Allmänna råd: 
Eftersom det inte finns något receptfritt medel mot rävskabb i dag, måste du
kontakta en veterinär vid misstanke om rävskabb för att kunna köpa något receptbelagt medel.
Behandlingen består som regel av upprepade bad mot parasiter, tex. bad med Sebacil
vet. badkoncentrat (receptbelagt).
Interceptor, tabletter (receptbelagt) används också mot rävskabb. Sanering av hundens
omgivning – främst hundkojan och liggplatsen – är viktig.

Juver tumörer

Många tikar som kommit upp lite i ålder brukar drabbas att juvertumörer. De är i de flesta fall godartade och behöver i så fall ingen behandling. Upptäcker man knölar i juvren ska man uppsöka veterinär för att utesluta elakartade tumörbildningar. Elakartade tumörer brukar man operera bort de delar av juvret som är angripet.

Livmodersinflammation

Åkomma som drabbar främst medelålders och äldre tikar. Symtomen kan variera beroende på om livmodermunnen är stängd eller öppen.  Öppen livmoderinflammation märker man oftast med att tiken dricker och kissar mer. Ofta har tiken en brunaktig eller varig flytning som luktar illa. Allmäntillståndet kan vara påverkat med feber och slöhet som följd.

Stängd livmoderinflammation är förloppet ofta mera dramatiskt. Symtomen är ganska lika men tiken blir ofta kraftigt allmänpåverkad och kan bli helt utslagen. Det förekommer inte någon flytning, då livmodermunnen är stängd. Man bör vara
extra observant på tiken omkring och efter löpet, då chansen för livmoderinflammation ökar.
Misstänker du att din tik drabbats av livmoderinflammation ska du omedelbart kontakta veterinär, eftersom tillståndet snabbt kan förvärras. 
I de allra flesta fall behöver man operera bort livmodern, och prognosen för tillfrisknande brukar vara god, även för äldre tikar.

Kryptorchism/Monochism 

Defekter i testiklarnas nedvandring till pungen leder till att den ena eller båda testiklarna är belägna i ljumsken eller i bukhålan. Arvsgången är recessiv och könsbunden (i och med att tikarna inte visar någon defekt). Arvbarheten (heritabiliteten) är 0,5 – 0,8 (50%-80%). Det är dock så att fler än en enkel gen är involverad. (Monochid om det bara är en testikel nere och kryptochid när båda inte är nere) Defekten kan ha lite olika nedärvning i skilda raser.Ett har de dock alla gemensamt. Om testiklarna blir kvar i bukhålan kommer hanhunden att bli steril. Han kan då inte nedärva defekten till några avkommor. Därmed är defekten ”själv- rensande” i avelsarbetet.

Hoppas detta kan guida er lite !

Hälsningar Madeleine

Kennel Chandaroff